När människans liv och säkerhet är i farozonen, är det fråga om en nödsituation.

I en nödsituation, ring numret 112 till nödcentralen. Nödcentralen kan ge dig råd och sänder hjälp, om det behövs.

När du ringer till nödcentralen, ska du säga

– ditt eget namn

– adress och stad

– vad är det fråga om, varför behöver du hjälp snabbt.

Stäng inte av telefonen, innan du får lov att göra det!

Mer information om coronaviruset hittar du på InfoFinlands sidor.

 

Ta coronavaccination, när det blir din tur.

svenska | engelska | ryska | somali | arabiska

Första hjälp, dvs. brådskande vård behövs:

• när en olycka skett
• när du ha insjuknat akut och behöver snabb hjälp samma dag

I en nödsituation ska du ringa numret 112 eller fara direkt till förstahjälpen.

På första hjälpen sköts endast akuta allvarliga sjukdomsfall, där behandlingen behöver påbörjas genast.

Ifall du blir sjuk, får du hjälp på närmaste hälsocentral. Man bör alltid boka en tid på förhand till hälsocentralens jourmottagning.

På centralsjukhuset görs mer omfattande undersökningar och operationer.

Till centralsjukhuset ska man vanligen ha remiss av hälsocentralläkare. Förlossningar, dvs. barnafödslar, sker också på centralsjukhuset.

Läkaren kan ordinera dig olika slag av undersökningar, som laboratorieprov och avbildningsundersökningar (till exempel röntgen-). För de här ska du ha en tid bokad via hälsocentralens eller sjukhusets tidsbokning.

Du får också anvisningar hur du ska göra före undersökningen. Ibland kan det exempelvis vara viktigt att du inte äter på morgonen innan ett blodprov ska tas.

Om du får skriftliga anvisningar, förvara dem omsorgsfullt och följ anvisningarna.

Laboratorieundersökningar kan t.ex. vara: Blodprov, urinprov

Avbildningsundersökningar kan bl.a. vara röntgenundersökningar, magnetavbildningar eller ultraljudsundersökningar.

Ifall du behöver tolk ska du be om en tolk samtidigt som du bokar tiden. Hälsostationen ordnar en tolk för dig utan att det kostar dig något.

På hälsostationen kan du också fråga om där finns en läkare eller skötare som talar ditt språk.

Om du har hemkommun i Finland, kan du använda den offentliga tandvårdsservicen.

Även om du inte har smärtor eller andra symtom, är det bra att låta granska tänderna regelbundet hos tandläkare. Tandsjukdomar sköts bäst, då man hittar dem i tid. Är inte munnen och tänderna friska,  påverkas hela kroppens hälsa.

I en nödsituation får du vård, fastän du inte har någon hemkommun i Finland eller uppehållstillstånd. Du faktureras för vårdkostnaderna i efterhand.

I Finland ges hälsovårdsservice på språken finska och svenska. Ofta klarar man sig också på engelska. När du bokar tid till tandvård, ska du fråga om du kan få använda tolk, om du inte kan något av de här språken.

När du har bokat tid till tandvården är det viktigt att du går dit i tid. Har du en tid bokad, men inte kan komma till tandvården, är det viktigt att annullera besöket i tid, vanligen senast dagen före. Om du inte kommer till dit och inte heller har avbokat tiden, måste du betala ersättning för den reserverade tiden.

Social- och hälsovårdsministeriet: Mun- och tandvård finska | svenska | engelska | ryska | somali | arabiska

Hälsotjänsterna för väntande mammor och barn kallas i Finland för rådgivningstjänster. Rådgivningen är kostnadsfri. Det är bra att genast kontakta rådgivningen när man märker att man är gravid.

MÖDRARÅDGIVNINGEN

På mödrarådgivningen görs regelbundna kontroller med vissa intervaller, de utförs av hälsovårdare eller läkare.

Båda föräldrarna är alltid välkomna till rådgivningen, men speciellt önskar vi att båda föräldrarna är med vid den omfattande hälsoundersökningen på rådgivningen.

Syftet med den omfattande hälsoundersökningen är:

• att i samarbete med föräldrarna identifiera familjens behov av stöd och kraftresurser
• att rikta in stöd till dem som behöver det
• att få en uppfattning om familjens situation ifråga om hälsa och välmående

Läs mera:InfoFinland Graviditeten

BARNRÅDGIVNINGEN

Barnrådgivningens uppgift är att följa med och främja en frisk tillväxt och utveckling hos barn under skolåldern och deras familjer. Barnrådgivningen har också till uppgift att stöda föräldraskapet och parförhållandet och främja barnets uppväxt- och utvecklingsmiljö samt sund livsföring.

Rådgivningstjänsternas grundläggande uppgift är de tidsbestämda hälsoundersökningarna.  Målet med dem är att så tidigt som möjligt identifiera tecken på ogynnsam utveckling hos barnet, i familjen och i livsmiljön samt att ingripa i förhållanden som äventyrar hälsan.

Syftet med de omfattande hälsoundersökningarna (när barnet är 3-4 månader, 15-18 månader och 4 år):

• att i samarbete med föräldrarna identifiera familjens behov av stöd och kraftresurser

att rikta in stöd till dem som behöver det

• att få en uppfattning om familjens situation ifråga om hälsa och välmående
• Båda föräldrarna är alltid välkomna till rådgivningen. I synnerhet är det önskvärt att båda föräldrarna/vårdnadshavarna kommer med vid de omfattande hälsoundersökningarna.

Ytterligare information: Framsida – Neuvokasperhe

Social- och hälsovårdsministeriet: Information om rådgivningsservice  finska | svenska | engelska | ryska

Till rådgivningstjänsterna hör också vuxenrådgivningens tjänster, med syftet att förebygga sjukdomar och främja den vuxna befolkningens hälsa och välmående.  Till vuxenrådgivningens tjänster hör bl.a.

• stygnborttagning och borttagning av agraffer från sår
• givande av enstaka medicin- och vaccininjektioner
• planering av vaccinationer för resenärer
• mätning av blodtryck och blodsocker
• täppta öron och öronspolningar
• hörselmätning
• intyg för arbete med livsmedel
• skötsel av små sår och förbandsbyte
• hälsokontroll av personer som inte hör till företagshälsovården eller studenthälsovården (exempelvis pensionärer och arbetslösa)
• samtal om hälsorelaterade ämnen som orsakar bekymmer

Varje barn har rätt till en god och trygg barndom. Barnskydd innebär att kommunens socialarbetare hjälper barn och familjer i problemsituationer.  Man försöker ingripa i problem redan innan de blivit alltför stora.

Barnskydd är alltid det sista alternativet.  Det betyder att barnet och familjen får stöd till exempel i skolan eller rådgivningen innan man kontaktar barnskyddet.

Kontakten med barnskyddet inleds med en barnskyddsanmälan. Familjen kan själv be barnskyddsmyndigheterna om hjälp. Barnskyddsanmälan kan även göras av vem som helst som oroar sig för familjens välbefinnande. Till exempel kan barnets lärare kontakta barnskyddsmyndigheterna.

Ibland kan föräldrarna inte sörja för barnets välmående.  Då måste samhället ingripa i familjens situation. Inom barnskyddet har barnets bästa den högsta prioriteten.

BARNSKYDDET STÖDER FAMILJER I PROBLEMSITUATIONER

Man kan själv be om hjälp av barnskyddet om föräldrarna är utmattade eller familjen genomgår en svår förändring i livet. Barnskyddet stöder familjen även då ett barn eller en ung till exempel använder mycket rusmedel eller begår brott.

Barnskyddet har många olika sätt att hjälpa familjen. I första hand försöker man använda öppenvården, alltså att barnet bor tillsammans med sin familj.  Socialarbetaren kan ordna så att familjen till exempel får hemhjälp eller en stödperson.

Om det förekommer våld eller missbruk i familjen ingriper barnskyddets socialarbetare i situationen. Om barnet inte är tryggt i sitt hem eller om barnets situation är mycket svår, kan det fattas ett beslut om vård utanför hemmet eller omhändertagande. Man försöker ändå alltid först hjälpa barnet så att det kan bo kvar hemma.

BARNSKYDDET ÄR BASERAT PÅ LAG

Barnskyddet är baserat på barnskyddslagen och internationella konventioner.  Barnskyddslagen omfattar alla barn som bor i Finland  oavsett deras nationalitet, religion eller kultur.

Mer information om barnskyddet i Finland hittar du här.

HUR STÖDER VI?

Familjen blir klient hos barnskyddet, när ett behov har konstaterats. Vårt mål är att främja en positiv utveckling hos barnet och stöda föräldraförmågan.  Vi gör arbetet tillsammans med barnet och föräldrarna och det baserar sig på en klientplan som vi utarbetat tillsammans med familjen.

Vår vanligaste stödform är familjearbete

Vi kan stöda barnet och familjen ekonomiskt och på andra sätt, exempelvis genom stöd till barnets fritidsaktiviteter.

Vi stöder familjernas semesteraktiviteter och rekreation.

Hela familjen kan delta i familjebedömningen och -rehabiliteringen.

Barnet kan få en stödperson, som kan träffa barnet enligt en uppgjord plan.

Barnet kan också få en stödfamilj, där hen vanligen tillbringar ett veckoslut i månaden.

ÖVRIGT STÖD?

Vi kan hänvisa barnet och familjen till andra tjänster.

Vi kan placera barnet i familje- eller anstaltsvård som en stödåtgärd inom öppna vården, om alla parter går med på detta.

Omhändertagande är barnskyddets sista utväg. Beslut om omhändertagande tas av den ledande socialarbetaren (om alla parter går med på detta) eller av förvaltningsdomstolen på ansökan (tvångsvård).

Om du studerar eller arbetar, kan du inte  vara borta utan tillstånd. Ifall du blir sjuk, måste du lämna in en utredning om frånvaron. Du får vara borta bara om du kommer överens om detta med läraren eller arbetsgivaren.

När du blir sjuk, ska du genast på morgonen ringa läraren eller förmannen på arbetsplatsen. Säg att du är sjuk och stannar hemma. Ibland räcker enbart en anmälan. Läraren eller förmannen kan dock kräva att du ska lämna in ett sjukintyg. Ifall du behöver ett intyg, får du det av en hälsovårdare.

För att få ett intyg måste du besöka en hälsovårdare. Det bästa är att du besöker hälsovårdaren genast på morgonen, kontakta din hälsostation.

En sjukskötare skriver vanligen bara frånvarointyg för några dagar, därefter behöver du boka tid till läkare.

Frånvarointyget efterfrågas alltid den dag du behöver det. Intyg kan inte skrivas i efterskott.

Ifall du studerar, mister du ersättningen för upphälle på 9 euro de dagar du är borta.  Penningen är avsedd för kostnader som uppstår på grund av studierna. Om du är borta och inte klarar upp detta med läraren, kan du också gå miste om en del av arbetslöshetsskyddet.

Om din sjukdom räcker längre än tre dagar, kan du inte längre själv komma överens om detta med läraren eller förmannen på arbetsplatsen. Du får bara vara borta, om läkaren skrivit sjukledighet för dig.

Om du är sjuk längre än tre dagar, kontakta din hälsostation och be om sjukledighet. Du får ett intyg över sjukledigheten, som du ska ge till läraren eller förmannen.

Mer information:

Sjukdagpenning – fpa.fi

Så här ansöker du om sjukdagpenning – fpa.fi

Om livet känns tungt eller om du har mycket som tynger sinnet, kan du diskutera med en psykiatrisk sjukskötare.

De psykiatriska sjukskötarna på din hälsostation ger stöd och samtalshjälp vid svårigheter i olika levnadsskeden och vid problem med den mentala hälsan.  Ditt vårdbehov utvärderas utgående från din situation och vården planeras och genomförs utgående från den.

På nätsidorna mielenterveys.fi hittar du information om sådant som gäller den mentala hälsan. På mielenterveystalo.fi hittar du information om att må väl i vardagen, om svåra livssituationer, depression och posttraumatisk stressreaktion.

Den nationella kristelefonen: Stöd och hjälp på nummer 09 2525 0112 (på svenska vissa bestämda tider, se nätsidorna)

MIELI Suomen Mielenterveys ry :Information om den psykiska hälsan  finska | svenska | engelska | ryska | arabiska | 

Socialt arbete/människor i arbetsför ålder: Du får hjälp och stöd vid svåra situationer i livet, exempelvis vid arbetslöshet, i boendefrågor, ekonomiska frågor och när du behöver olika tjänster.

Tjänster som gäller barn, familjer och unga personer (bl.a. socialarbete för barnfamiljer): Din hemkommun erbjuder många olika tjänster som hjälp och stöd för din familjs vardag.

Sysselsättningstjänsterna erbjuder dig individuell service som stöd för din sysselsättning. Målet med servicen är att hitta en lösning som stöder dig och din situation på bästa möjliga sätt.

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte: Målet med arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte är att stärka dina färdigheter inför arbetslivet för att du ska klara dig i arbetet eller studierna och skapa förutsättningar för sysselsättning, utbildning eller deltagande i tjänster som främjar sysselsättning.

Invandrartjänster: Syftet med invandrartjänsterna är att stöda integreringen av invandrare.

Tjänsterna för mottagande av flyktingar är avsedda för kommuninvånare med flyktingbakgrund, som har vistats mindre än 3 år i Finland sedan första hemkommunsanteckningen.  Om du fått uppehållstillstånd genom asylprocess eller om du kommit till Finland som kvotflykting och du har vistats mindre än 3 år i Finland, kan du söka dig till tjänsterna för Flyktingmottagning.

Specialtjänsterna inom missbrukarvården är avsedda för dem som upplever att deras eget missbruk eller deras sätt att handla är farligt samt för deras anhöriga. Tjänsterna baserar sig på frivillighet och är sekretessbelagda.

Socialombudsmannaverksamhet: Socialombudsmannen är en neutral person, vars uppgift är att vägleda socialvårdens klienter och deras anhöriga i anslutning till lagars tillämpning och klienters rättigheter.

Service för personer med funktionsnedsättning: I servicen för personer med funktionsnedsättning ingår bedömning av servicebehov samt de förmåner och tjänster som anges i lagen om service och stöd på grund av handikapp samt i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda.

Utkomststödet är ett ekonomiskt stöd som beviljas i sista hand och det täcker de grundläggande utgifterna för att leva. Meningen med utkomststödet är att vara en hjälp vid tillfälliga svårigheter, förebygga att de uppstår och främja möjligheterna att klara sig på egen hand.

VEM KAN FÅ UTKOMSTSTÖD?

Du kan ansöka om utkomststöd från FPA när alla dina tillgängliga inkomster och tillgångar inte räcker till för de dagliga utgifterna, såsom boende, mat, hälsovård och kläder.  Som inkomster räknas också övriga sociala förmåner. Innan du söker utkomststöd ska du reda ut om du också har rätt att få andra inkomster eller förmåner, exempelvis arbetslöshetsunderstöd och bostadsbidrag. Sök alla övriga förmåner du är berättigad att få först.

Via kommunens socialtjänster kan du vid behov ansöka om kompletterande eller förebyggande utkomststöd för andra överraskande anskaffningar eller utgifter av engångskaraktär.  För att få kompletterande utkomststöd krävs ändå först ett beslut om grundläggande utkomststöd från FPA. Be vid behov om mer information om kommunens socialtjänster.

SÅ HÄR SÖKER DU UTKOMSTSTÖD

Ansök om stödet via FPA:s nätsidor. Om det verkar svårt att ansöka via websidorna, kan du få hjälp med detta på FPA:s serviceställe. Det går också att ansöka på pappersblankett eller genom at ringa. FPA:s postadress är Folkpensionsanstalten, PB 10, 00056 FPA

Kom ihåg alla bilagor som efterfrågas!

De vanligaste bilagorna är:

• kontoutdrag
• elräkning
• räkning för hemförsäkringen
• räkningar från den offentliga sjukvården
• För den första ansökningen krävs kontoutdragen för de 2 föregående månaderna.

HUR SNABBT KOMMER BESLUTET?

När du har lämnat in ansökan, gör FPA ett beslut om sju vardagar. Om din ansökan är brådskande, får du beslutet senast nästa vardag. Om din ansökan är bristfällig, skickar FPA dig en begäran om ytterligare uppgifter. Om det behövs tilläggsuppgifter, avbryts behandlingstiden tills du har lämnat in/skickat de begärda uppgifterna.  Om du inte lämnar in de begärda bilagorna inom utsatt tid, behandlar FPA din ansökan utan bilagor.

Du får beslutet om grundläggande utkomststöd skriftligt.

Om du inte är nöjd med beslutet, kan du lämna in ett rättelseyrkande. I beslutet finns information om hur du gör ett rättelseyrkande.

Mera uppgifter om utkomststödet:

Kort om utkomststödet – broschyr (pdf)

Utkomststödet – FPA:s lättlästa broschyr (pdf)

Blir du arbetslös, ska du genast anmäla dig som arbetslös arbetssökande till TE-byrån. När du avslutar dina studier och du är utan arbete, ska du också då anmäla dig som arbetssökande på TE-byrån. Därefter kan du ansöka om utkomstskydd för arbetslösa, d.v.s. en penningförmån som betalas till arbetslösa.

Hör du till en arbetslöshetskassa, kan du få dagpenning som är bunden till arbetsinkomsten.  Penningsummans storlek påverkas av hur mycket du förtjänade innan du blev arbetslös.  Läs mera: Fackförbunden

Om du inte är medlem i någon arbetslöshetskassa, kan du få arbetslöshetsförmån som utbetalas av FPA.

Arbetslöshetsförmånen utbetalas bara, om du aktivt söker arbete. Meningen med utkomstskyddet för arbetslösa är att du ska klara dig den tiden som du söker arbete.

HÅLL KONTAKT MED TE-BYRÅN

TE-byrån vill höra hur du lyckas med arbetssökandet. Därför måste du besöka TE-byrån eller ringa dit regelbundet. Kom överens med en arbetstagare på TE-byrån hur ni gör.

Om du inte ringer TE-byrån eller besöker den på överenskommen tid, slutar din arbetsansökan att gälla. Då får du alltså inte längre utkomstskydd för arbetslösa.

PÅ TE-BYRÅN GÖRS EN PLAN UPP

Det är inte alltid lätt att hitta arbete. Därför gör TE-byrån upp en plan tillsammans med dig, som ska hjälpa dig att hitta en arbetsplats eller få en studieplats.

Delta när planen görs upp på TE-byrån. Om du inte är på plats, när planen görs upp, hamnar du i karens. Under karenstiden utbetalas inte arbetslöshetsförmånen som är avsedd för arbetslösa arbetssökande.

Kan du inte komma till TE-byrån, när planen görs upp, ska du meddela TE-byrån. Blir du exempelvis sjuk och du meddelar TE-byrån om det, sätts du inte i karens.

FÖLJ PLANEN

Följ planen som gjordes på TE-byrån noga.  Annars betalas inget FPA-stöd till dig.

Står det till exempel i planen att du ska delta i en integreringsutbildning, får du inte lämna bort från utbildningen. Blir du t.ex. sjuk under utbildningen och stannar hemma och vilar, måste du förklara detta för läraren. Om du är borta, men inte meddelar om det utbetalas mindre arbetslöshetsförmån.

NÄR DU FÅR ARBETE

TE-byrån kan erbjuda dig arbete. Också en arbetsgivare kan be dig komma och arbeta. Ta emot arbetet.

Vägrar du ta emot arbetet, hamnar du i karens. Du hamnar också i karens, om du avsiktligt gör så att arbetsgivaren ändrar åsikt och inte tar dig i arbete. Under karenstiden utbetalas inte det penningstöd som är avsett för arbetslösa arbetssökande. Om du söker utkomststöd, kan det också minskas under karenstiden. Karensen räcker 60 dagar.

Om du säger upp dig från arbetet utan goda skäl, hamnar du också i karens. Du hamnar också på karenstid, om du avsiktligt gör något sådant, så att arbetsgivaren avskedar dig. Då räcker karensen 90 dagar.